Hoppa till sidinnehållet

Biogasanläggningen i Jordberga började byggas i mars 2013 och stod klar ungefär ett år senare.

Foto: Klas Andersson

Torgil Johansson.

Foto: Klas Andersson

Honungsört (Phacelia tanacetifolia Benth): Bina uppskattar honungsörten, en art som kan användas som mellangröda. Mellangrödor odlas så att åkern är fylld av gröna växter året om och transporterar upp näringsämnen, samlar kväve och förbättrar marken. Efter skörd kan mellangrödorna bli biogas på till exempel Jordberga.

Foto: Shutterstock

Pia Ekelund, biogastekniker.

Foto: Klas Andersson

Filip Hvitlock.

Foto: PRIVAT

Blåmusslor.

Foto: Shutterstock

FAKTA

Region Skåne samarbetar med Trelleborgs kommun och Malmö stad i projektet Bucefalos för att utreda hur det som finns under havsytan och i vattendrag kan användas för att producera biogas. Projektets slutkonferens kommer att hållas i april 2015 och då kommer allting samlas i en rapport som beskriver potentialen för de olika substrat som prövats.

www.malmo.se/bucefalos

Snabba växter framtidens drivmedel

  • Text: Anna Bjärnmark 0 min lästid Tema: Ett hållbart Skåne

Tack vare jordbruket, råvarorna och livsmedelsindustrin har Skåne unika förutsättningar för produktion av biogas, som kan användas istället för bensin och diesel. Här finns numera Sveriges största biogasanläggning – Jordberga Biogas.

Biogas kan användas istället för bensin och diesel och utvinnas ur allt från matavfall till sockerbetor och tång. På Jordberga utvinns gasen ur grödor som närodlad majs. Men snart byts majsen ut mot ännu mer miljösmarta råvaror.

Öster om Anderslöv, mitt i det skånska odlingslandskapet, reser sig sex stycken blänkande, kupolförsedda rötkammare mot den grå himlen. Där bryts organiskt material ner i en helt syrefri miljö, det rötas. Då frigörs bland annat kol, i form av koldioxid och metan – alltså biogas.

Jordberga Biogas har varit igång sedan i juli och anläggningen beräknas nå full produktion i början av nästa år. Då matas rötkamrarna med 300 ton sockerbetor, majsplantor eller andra grödor varje dag.

Idag ligger finfördelade majs-växter på lager i väntan på att rötas. Snart hamnar också sockerbetor här. Även många tusen ton spannmålsväxter, som vete, tippas in i anläggningen. Dessutom restavfall som betblast, skadat spannmål eller annat som inte håller livsmedelskvalitet. 100 000 ton grödor ska varje år bli biogas och biogödsel på Jordberga.

– Kan vi nyttja alla de restprodukter som finns så gör vi mycket nytta, säger Torgil Johansson, från Skånska Biobränslebolaget som äger Jordberga Biogas, tillsammans med främst Swedish Biogas och E.ON.

Odlingen ska genom så kallade mellangrödor utvecklas så att biogasproduktionen inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. Oljerättika, vitsenap och honungsört är exempel på mellangrödor, alltså snabbväxande arter som kan frodas på fälten de tider på året då ändå inga livsmedelsgrödor odlas.

– Det har flera fördelar. Dels kan vi förse anläggningen utan att konkurrera om råvarorna med livsmedelsproduktionen. Dessutom förhindrar mellangrödor näringsläckage från åkrarna. Näringsämnena i jorden tas upp av mellangrödan istället för att sippra ut i Östersjön. Mellangrödor motverkar alltså övergödning, säger Torgil Johansson.

När biogasen uppgraderas till fordonsgas tas koldioxid och svavelföreningar bort och gasen förs sedan via en 19 kilometer lång ledning ut på stamgasnätet. Skånetrafiken har som mål att köra fossilbränslefritt 2020 och är en stor kund.

Efter att biogasen utvunnits finns alla näringsämnen kvar i materialet som rötats. Det blir biogödsel som sedan går den kortaste vägen tillbaka till lantbrukarna i trakten. Knappt två mil åker det som längst.

Pia Ekelund är utbildad biogastekniker och en av fyra heltidsanställda på anläggningen:
– Mitt jobb är spännande. Jag använder nästan alla mina sinnen här. Jag har lärt känna maskinerna och själva processen så väl att jag nu kan gå in i ett rum och höra om något är fel.

På ett år produceras här 110 gigawattimmar biogas – det motsvarar mer än 11 miljoner liter bensin.
– Det behövs företagsamhet även på landet. Jordberga är ett exempel där stad och land möts, säger Torgil Johansson.∎


Även musslor kan bli biogas

Det är inte bara grödor och matavfall som går att använda till biogasproduktion. Nu görs även försök med musslor och fiskrens.

I Trelleborg finns dessutom en anläggning som rötar tång. Alla typer av organiskt avfall är intressanta, säger Filip Hvitlock, projektledare på Region Skåne för Bucefalos som undersöker metoder för att utvinna biogas av det som finns under vattenytan.

I Öresund odlas nu musslor på så kallade musselriggar, helt nedsänkta i vattnet för att isen, när den kommer, inte ska slita sönder riggarna. Det är Malmö stad som förvaltar dessa storskaliga odlingar, med hjälp av SEA-U Marint Kunskapscenter.

– Man kan odla musslor för att äta dem men det finns ju också annat man kan göra – utvinna biogas till exempel, säger Filip Hvitlock.

I Öresund odlas nu musslor på så kallade musselriggar, helt nedsänkta i vattnet för att isen, när den kommer, inte ska slita sönder riggarna. Det är Malmö stad som förvaltar dessa storskaliga odlingar, med hjälp av SEA-U Marint Kunskapscenter.

Innan musslorna skördas gör de dessutom nytta genom att rena vattnet.

I Trelleborg har man alltså byggt en biogasanläggning som rötar tång från stränderna. Tång som annars röjs från stränderna, läggs på hög någonstans och sedan kastas tillbaka i havet igen när badsäsongen är över.

– Det här är ett konstruktivt sätt att ta tillvara på tången. Vi ligger väldigt långt fram jämfört med resten av Europa. Jag tror inte att det finns en fullskalig anläggning som rötar tång någon annanstans.

Fiskrens är också bra att utvinna biogas ur.

– Idag slängs det i havet men det kan utnyttjas på ett enkelt sätt. Det är ett väldigt fint biogassubstrat – fett och näringsrikt, säger Filip Hvitlock.



Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne.

Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kommentera och dela gärna med dig av artiklarna.

  • ANSVARIG UTGIVARE
    Anna Jarleman, kommunikation­s­direktör, Region Skåne
  • PROJEKTLEDARE
    Måns Renntun, Region Skåne
  • REDAKTIONSRÅD
    Region Skåne
    Klas Andersson
    Anna-Lena Boive
    Susanne Eneroth
    Kerstin Gossé
    Liselotte Österlind
    Jadwiga Kurowska
    Karin Swensson
  • PRODUKTION
    Giv Akt Skåne
    Redaktör
    Åsa Lempert
    Art director
    Sofia Hallencreutz
    Skribenter
    Caroline Alesmark
    Anders Behrmann
    Anna Bjärnmark
    Mirijam Geyerhofer
    Åsa Lempert
  • TALTIDNING
    Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se

    KONTAKT
    levaiskane@skane.se