Hoppa till sidinnehållet

Eva Westerling och Teo Kjernli Puktörne som de populära clownerna Svea och Allan. Varannan tisdag livar de upp stämningen på Reimersdals äldreboende i Lund.

Foto: Klas Andersson

Åke Lundqvist, 91, bor inte på någon av Reimersdals demensavdelningar och får därför inte clownbesök så ofta. Men han är ändå bekant med Allan och Svea för ibland smiter de även in på de andra avdelningarna. Alla har rätt till en clown ibland, resonerar de.

Foto: Klas Andersson

Svea och Allan kan vara både glatt skojande och ömt klappande. De delar ut ”massage för husbehov” och talar med mjuka, låga röster lika gärna som de drar av ett sång- och dansnummer.

Foto: Klas Andersson

Prickig klänning och röd näsa – Siv, 88, lever upp i full clownmundering när Svea och Allan är på besök. Och hon är inte den enda av de boende som valt prickig klänning för dagen.

Foto: Klas Andersson

Känslan för hur nära man kan gå, och hur man kan ta sig närmre, övar man upp. ”Det finns tricks att ta till”, säger Eva Westerling som på Reimersdal ikläder sig rollen som Svea.

Foto: Klas Andersson

Eva Westerling som Svea möter en av de boende på Reimersdal. ”Oavsett var vi går ut, om det är bland barn eller gamla, så är det alltid människan vi möter.”

Foto: Klas Andersson

Skrattretande besök med mycket hjärta

  • Text: Anna Bjärnmark 0 min lästid

På Reimersdals äldreboende i Lund går clownen Svea klädd i blå klänning med vita prickar. Så öppnar 88-åriga Siv Björnung sin lägenhetsdörr och kommer ut. Iklädd blå klänning med vita prickar. – Är ni här nu? Jag har längtat så efter er, säger hon.

Eva Westerling och Teo Kjernli Puktörne har båda arbetat som clowner i Clownronden i över tio år. Clownronden är en grupp professionella artister, specialutbildade för att arbeta med sjuka och funktionsnedsatta människor. Från början träffade de främst barn, men sedan ett par år tillbaka tillbringar de varannan tisdag på äldreboendet Reimersdals tre avdelningar för demenssjuka. Då som det gifta, strävsamma, gamla paret Svea och Allan. Roller som de har utvecklat enbart för detta.
– De flesta som bor här har ju varit gifta med någon väldigt, väldigt länge. Att skoja lite om oss och våra roller är ett jättebra sätt att väcka igenkänning och få människorna här att relatera, säger Eva Westerling.

I andra länder har man hållit på med det här länge och det finns en stor kunskap kring att möta äldre på ett bra sätt som clown.
– Vi har fått specialutbildning för att möta demenssjuka personer och äldre personer med andra oförmågor som dålig hörsel eller dålig syn, både av människor inom vårdprofessionen och av andra clowner, berättar Teo Kjernli Puktörne.
– Och oavsett var vi går ut, om det är bland barn eller gamla, så är det alltid människan vi möter. Vi är människor som möter andra människor. Det har vi med oss i grunden, säger Eva Westerling.

Sen är lunchrasten
slut. De röda näsorna åker på och Svea och Allan går ut på en av avdelningarna.
– Vad roligt att ni kommer, utbrister en kvinna just som hon kommer om hörnet.
– Hej Elsa, hur är det med dig?, frågar Svea och klappar ömt på Elsa.
– Det är som det är, hur är det själv?
– Bra, men Allan har kommit in i en sådan slö period, säger Svea och tittar på Allan som spelar ukulele och sjunger för Brita, som sitter vid bordet i allrummet.
– Jaha, då får du skaffa dig en ny man, säger Elsa och skrattar. Säg till honom att jag har sagt det.

Höstsolen lyser starkt och varmt och Svea och Allan tar med sig Elsa och Brita ut på avdelningens uteplats. Där sjunger Allan ”O sole mio” och Elsa sjunger med. Sen ockar Allan ur Elsa nästan hela texten till ”Det var på Capri vi mötte varandra”.
Eva Westerling och Teo Kjernli Puktörne har stenkoll på vem som är vem på boendet. Innan de började här fick de fina levnadsbeskrivningar på alla boende här. Det är en förståelse som växer sig djupare med tiden.

På väg till nästa avdelning träffar Svea och Allan på Elisabeth Torlegård, undersköterska på Reimersdal:
– Jag måste bara säga att ni är så bra. Sådana superproffs. Ni gör så mycket och ger så mycket glädje här, säger hon till Eva Westerling och Teo Kjernli Puktörne.
Sedan är det dags för Siv att göra entré, i sin prickiga klänning.
– Dan efter att ni varit här förra gången så letade jag fram den här, säger hon. I två dagar gick jag klädd så här men ni kom ju ändå inte, säger hon och skrattar.
Och så kommer Sivs kompis Margareta, från en annan avdelning, på besök.
– Vi har träffats nyligen och funnit varandra, säger Siv.
– Ja, jag är så glad för dig, säger Margareta.
De berättar att de kommer från liknande bakgrunder, båda har levt på bondgårdar.

Tillsammans med Svea och Allan slår de sig ner i en soffa och pratar om lite allt möjligt – stjärntecken, ordspråk, kläder och barn. Sen säger Siv:
– Vad gör ni egentligen annars? Ja, för det här gör ni ju för att ni tycker att det är kul, det förstår ju jag. Ja – kanske får ni någon liten lön också. Men vad jobbar ni med?
– Nä, vi gör det här jämt, säger Allan – eller är det Teo?
– Va, jobbar ni med att göra andra människor roliga?, säger Siv och skrattar när hon inser att hon sagt fel.
– Precis, och du sa inte fel utan alldeles rätt, säger Eva Westerling.

Innan besöket är slut för dagen har Allan, Svea, Margareta och Siv tillsammans improviserat ihop en sång på rim om de nyfunna vänin- norna, som sitter bredvid varandra och skrattar och sjunger om vart- annat. Svea skriver på ett kort till Siv när hon och Allan kommer tillbaka nästa gång. Så att Siv vet när det är dags att ta den prickiga klänningen på igen.

Några personer i reportaget har valt att inte ha med efternamn.
Clownronden finansieras till hälften med bidrag från Region Skåne.


”Ta in clownerna – det bästa jag gjort”

Elsbeth Eriksson, numera pensionerad enhetschef på Reimersdal tycker att clownerna är så viktiga att hon tog pengarna ur boendets egen budget.
– Det var det absolut värt – och vi gick med plus ändå, säger hon.

Det var för ett par år sedan som hon, genom ett samtal med en kollega, fick idén att clowner skulle besöka demensavdelningarna. Helst varje vecka.
Elsbeth Eriksson är sjuksköterska och har arbetat 45 år inom vården.
– Att ta in clownerna är något av det bästa jag har gjort under alla mina år. Och då tycker jag ändå att jag har gjort en hel del bra saker, säger hon och skrattar.

Ingen som sett clownerna tillsammans med de äldre kan ifrågasätta de positiva effekterna, menar Elsbeth Eriksson.
– Eva Westerling och Teo Kjernli Puktörne är så professionella och duktiga. De möter människorna här i precis rätt stund och ögonblick. Dessutom mår personalen också bra av deras besök. Personalen på Reimersdal är fantastisk men det kan vara ett ganska tungt och slitsamt jobb. När ”Allan” och ”Svea” kommer får alla runt omkring ta del av den energi och glädje som de sprider.

Just glädje och skratt är något som behövs i all omsorg om människor som har det svårt, säger Elsbeth Eriksson.
– Förutom den rent professionella omvårdnaden behövs också kärlek och humor.
Och även om hon nu alltså har gått i pension och slutat på Reimersdal så fortsätter clownerna att komma. Den nya enhetschefen Eva Norborg ser även hon de positiva effekterna.


Clowner – inte bara för barn

Clownronden kommer med kultur, skratt och allvar till både barnkliniker och äldreboenden.
De vill bjuda på glädje.
Men kanske också på en klapp, en kram och ett extra par ögon som ser människorna mitt i vårdmiljön.

Clownronden vill öka barnens och de anhörigas känsla av delaktighet och sammanhang under sjukhusvistelsen. För människor på äldreboenden innebär återkommande clownbesök att de kontinuerligt får uppleva kultur, vilket i sig är en hälsofrämjande insats.
Clownerna arbetar utifrån en metod som bygger på kunskap om, och respekt för, det som barnen, föräldrarna och de äldre upplever. När de möter sjuka barn kommer clownerna alltid i par. Då kan den ena clownen vara särskilt lyhörd för om barnet visar rädsla eller oro och den andra clownen kan vara den som fångar den optimistiska sidan.

clownronden var först i Sverige med clowner inom äldreomsorgen då den 2008–2009 genomförde ett pilotprojekt på fem äldreboenden i Vellinge. Ett projekt som finansierades av Vellinge kommun med stöd av Region Skånes kulturförvaltning, Kultur Skåne. Andra projekt på äldreboenden har förekommit genom åren och Clownronden besöker i dag till exempel demensavdelningarna på Reimersdal i Lund varannan vecka.

I filmen till vänster kan du se hur Clownronden jobbar.

Läs mer på Clownrondens hemsida.

Läs mer Clownronden får Region Skånes kulturpalett 2015.


Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne.

Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kommentera och dela gärna med dig av artiklarna.

  • ANSVARIG UTGIVARE
    Anna Jarleman, kommunikation­s­direktör, Region Skåne
  • PROJEKTLEDARE
    Måns Renntun, Region Skåne
  • REDAKTIONSRÅD
    Region Skåne
    Klas Andersson
    Anna-Lena Boive
    Susanne Eneroth
    Kerstin Gossé
    Liselotte Österlind
    Jadwiga Kurowska
    Karin Swensson
  • PRODUKTION
    Giv Akt Skåne
    Redaktör
    Åsa Lempert
    Art director
    Sofia Hallencreutz
    Skribenter
    Caroline Alesmark
    Anders Behrmann
    Anna Bjärnmark
    Mirijam Geyerhofer
    Åsa Lempert
  • TALTIDNING
    Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se

    KONTAKT
    levaiskane@skane.se