Hoppa till sidinnehållet

Fortfarande skrivs mycket antibiotika ut inom vården, inte minst till barn.

Foto: Klas Andersson

Tommy Schöller.

Foto: Klas Andersson

Marina Andersson, läkemedelsansvarig sjuksköterska och Nina Sackmann, enhetschef för avdelning 6, Lasarettet Ystad, vid de särskilda avfallslådorna.

Foto: Klas Andersson
Foto: Klas Andersson

ANTIBIOTIKARESISTENTA BAKTERIER
Resistens betyder motståndskraft och antibiotikaresistenta bakterier kan helt enkelt stå emot antibiotika och dör inte. Mycket av den antibiotika som skrivs ut idag bryts inte ner helt i våra kroppar utan hamnar till sist i naturen. Förvärvad resistens uppstår ofta genom mutationer av bakteriens DNA. Ju mer man använder en viss sorts antibiotika desto större risk är det att bakteriestammar utvecklar resistens. Det är egenskaper som sedan ärvs vidare då de resistenta bakterierna överlever i högre grad än de icke-resistenta. Fler antibiotikaresistenta bakterier i miljön leder i förlängningen till fler resistenta bakterier hos människor och då blir det svårt eller omöjligt att behandla vissa infektioner.

Antibiotika behövs – men bara ibland

  • Text: Anna Bjärnmark 0 min lästid Tema: Ett hållbart Skåne

Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot – både mot människor och miljö. Därför arbetar alla lasarett, sjukhus och vårdcentraler i Sverige för att minska användningen av antibiotika. På sjukhuset i Ystad har man örnkoll på läkemedelshanteringen.

Medicinkliniker och infektionskliniker har många patienter med bakteriella infektioner. Det innebär att mycket antibiotika skrivs ut och då är det viktigt att det blir rätt.
– Genom prover från till exempel urin, blod, sår och näsa/hals gör vi många odlingar så att vi får reda på vad det är för bakterier patienten kommer in med, säger Tommy Schöller, läkemedelsansvarig läkare på Lasarettet i Ystad.

Ofta inleder man med en antibiotika som biter på många olika bakterier men så fort man vet vad det rör sig om sätter man in en specifik antibiotika.

– När man vet vilka bakterier det är så kan man välja den antibiotika som är mest effektiv mot just de bakterierna och oftast också bättre ur resistens- och miljösynpunkt, och fortsätter:

– Här ställs alltså en säker diagnos först – vi vet att det är en bakteriell infektion och att antibiotika då gör nytta. Men fortfarande skrivs mycket antibiotika ut inom vården. Och då ofta till barn. Barn har ofta virusinfektioner och det har antibiotika ingen effekt på. Ändå ser det ut såhär. Det kan man ju fundera lite på, säger Tommy Schöller.

Antibiotikaresistens är ett globalt problem som kan leda till att infektioner som relativt enkelt behandlas idag, som blodförgiftning och lunginflammation, återigen blir dödliga sjukdomar.

Marina Andersson är läkemedelsansvarig sjuksköterska på avdelning 6 på lasarettet i Ystad och ansvarar för att vidarebefordra fastställda riktlinjer om läkemedelshantering till kollegorna på avdelningen.

Hon och hennes kollegor blandar själva större delen av den antibiotika som ges. Den kommer i flaskor som ett pulver som ska blandas med sterilt vatten innan användning.

– Idag har vi slutna system för det. Vi ska inte kunna andas in några aerosoler, inget spill ska komma på oss eller patienter och ingenting ska hamna i de vanliga soporna. Vi var väldigt drivande på vår avdelning att vi skulle kunna göra det här säkert, säger Marina Andersson.

De läkemedel som blir över slängs i speciellt avsedda gula plastbehållare som plomberas när de är fulla och sedan bränns upp på särskilda anläggningar. Så har det varit länge och det handlar om säkerhet för både människor och miljö.

– Jag tycker att vi blir mer och mer miljömedvetna. Här på kliniken ställer vi frågor om var och hur läkemedlet produceras till de representanter från läkemedelsföretagen som kommer hit. Och i upphandlingarna som Region Skåne gör ställs också frågor med tanke på miljön, säger Tommy Schöller.

Med rätt läkemedel, på rätt indikationer och i rätt dos kommer man långt. Och det pågår ett stort arbete med läkemedelsgenomgångar för äldre människor, som ofta tar många olika mediciner och kanske har gjort så väldigt länge.

– Men det är väldigt lätt att få information om hur bra ett läkemedel är och varför man ska sätta in det. Fast det finns väldigt lite information om hur man ska ta bort det och vilka effekter det kan få, säger Tommy Schöller. ∎



Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne.

Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kommentera och dela gärna med dig av artiklarna.

  • ANSVARIG UTGIVARE
    Anna Jarleman, kommunikation­s­direktör, Region Skåne
  • PROJEKTLEDARE
    Måns Renntun, Region Skåne
  • REDAKTIONSRÅD
    Region Skåne
    Klas Andersson
    Anna-Lena Boive
    Susanne Eneroth
    Kerstin Gossé
    Liselotte Österlind
    Jadwiga Kurowska
    Karin Swensson
  • PRODUKTION
    Giv Akt Skåne
    Redaktör
    Åsa Lempert
    Art director
    Sofia Hallencreutz
    Skribenter
    Caroline Alesmark
    Anders Behrmann
    Anna Bjärnmark
    Mirijam Geyerhofer
    Åsa Lempert
  • TALTIDNING
    Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se

    KONTAKT
    levaiskane@skane.se