Hoppa till sidinnehållet
Foto: Thomas Olsson
Foto: Thomas Olsson

1. Behovet av medicin finns genom hela livet. P-piller och huvudvärkstabletter är exempel på läkemedel som många människor äter. Och i takt med att vi blir allt äldre behöver vi allt fler mediciner.

Foto: Thomas Olsson

2. Läkemedlen bryts ner i vår kropp - men de bryts ofta inte ner helt. Resterna hamnar i toaletten och spolas iväg till reningsverket.

Foto: Thomas Olsson

3. Idag finns inga speciella reningsmetoder för att avlägsna läkemedelsrester ur avloppsvattnet. resterna går istället ut i sjöar, hav och vattendrag.

Foto: Thomas Olsson

4. Läkemedel som sprids i naturen kan orsaka hormonella förändringar hos fiskar och groddjur och leda till att bakterier blir antibiotikaresistenta. Alla vattenlevande organismer lever i en mix av läkemedelsrester och andra ämnen från till exempel hygienprodukter. Effekterna av detta är svåra att studera, man vet inte riktigt vilka ämnen som gör vad och hur ämnena påverkar varandra.

DET HÄR KAN DU GÖRA SJÄLV

  • Be att få ny medicin i en mindre förpackning, så att du inte hämtar ut för mycket som måste kasseras om den inte fungerar för dig.
  • Lämna överbliven medicin till apoteket istället för att kasta den i soporna.
  • Var särskilt uppmärksam på inhalatorer och medicinska plåster, som till exempel östrogenplåster, som ofta innehåller höga doser av de aktiva ämnena även efter att de använts färdigt.

Medicinens väg ut i miljön

  • Text: Anna Bjärnmark 0 min lästid Tema: Ett hållbart Skåne

En del av all medicin vi äter hamnar till slut i vattnet. För 15 år sen var läkemedels påverkan på miljön ingenting man pratade om. Idag samarbetar apotekare med biologer för att minska läkemedelsresterna i Skånes hav och vattendrag.

Arbetet med att minska läkemedelsresterna handlar inte om att vi ska sluta äta mediciner. Framöver kommer vi snarare att äta mer mediciner, på grund av att vi blir allt äldre. Det vi kan påverka är att läkemedelsanvändningen optimeras, att medicinerna används på bästa sätt. Och att överblivna läkemedel tas om hand på rätt sätt – det vill säga att de lämnas tillbaka till apoteken."

Det säger Cecilia Tibell, apotekare på enheten för läkemedelsstyrning inom Region Skåne. Hon var med 2001 då frågan för första gången togs upp i Sverige på ett nationellt seminarium.

– Det var ett obehagligt uppvaknande, säger hon.

Men hon är också snabb med att säga att läkemedel främst är något fantastiskt – och sjukvårdens absolut viktigaste verktyg.

Det är mycket man ännu inte riktigt vet om hur läkemedel påverkar miljön och mer forskning behövs. Region Skånes handlingsplan för läkemedel och miljö ska nu uppdateras. Med i arbetet finns den här gången också miljöstrategiska enheten.

För Peter Askman, miljöstrateg och biolog på Region Skåne, är detta en viktig fråga.
– När läkemedlen väl nått vattnet är de utom vår kontroll. Vi har redan sett effekter på fiskar och olika vattenorganismer och vi vet att även låga halter påverkar. De lever ju i detta, i en cocktail av olika ämnen – från såväl läkemedel, som smink, hygienprodukter och annat.

Och våra reningsverk klarar idag inte av att ta bort dem.

När läkemedlen väl nått vattnet är de utom vår kontroll.

– Vi måste ställa oss frågan vad rent vatten är värt. Ska reningsverken kunna ta bort alla skadliga ämnen vi släpper ut så kommer det att kosta pengar, säger Cecilia Tibell.

– Rent vatten måste få kosta en slant, instämmer Peter Askman.

– Sötvattnet är en resurs som belastas allt hårdare – och vad är våra vatten värda om fisken inte kan leva där? Det måste finnas levande sjöar och vattendrag även om 50 och 100 år, säger han.

Dagens läkemedel är ofta väldigt stabila, vilket innebär att de har en lång livslängd. Men att de har en lång hållbarhet i burken eller pillerkartan blir ett problem då de läkemedelsrester vi oundvikligen kissar ut sedan bryts ner långsamt eller ofullständigt i de hav eller vattendrag där vattnet från reningsverken så småningom hamnar.

I dag sker alltså ingen speciell rening från dessa ämnen. Antibiotikaresistenta bakterier finns i vår miljö, bland annat i så kallat råvatten, vatten från sjöar och vattendrag som ska bli dricksvatten. När antibiotikaresistenta bakterier sprids bland människor, djur och i miljön kan det bli svårare att hitta effektiva behandlingar för sjuka människor.

– Vi har kniven mot strupen, säger Peter Askman.

Men både han och Cecilia Tibell ser lösningar och inte bara problem.

– Vi kommer med största sannolikhet att fortsätta att använda läkemedel med miljöstörande egenskaper. Därför är det viktigt att vi samverkar kring att minska effekterna för miljön. Till exempel genom att förbättra reningstekniken, säger Cecilia Tibell.

Peter Askman menar att förutsättningarna för att komma vidare är bra. Region Skåne, tillsammans med kommuner, universitet och högskolor, kan vara ett viktigt stöd för att företag ska våga satsa på smart, kostnadseffektiv rening av avloppsvatten, till exempel.

– Det handlar om att inte driva problemen dithän att det blir en katastrof. Vi vill agera i tid.∎



Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne.

Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kommentera och dela gärna med dig av artiklarna.

  • ANSVARIG UTGIVARE
    Anna Jarleman, kommunikation­s­direktör, Region Skåne
  • PROJEKTLEDARE
    Måns Renntun, Region Skåne
  • REDAKTIONSRÅD
    Region Skåne
    Klas Andersson
    Anna-Lena Boive
    Susanne Eneroth
    Kerstin Gossé
    Liselotte Österlind
    Jadwiga Kurowska
    Karin Swensson
  • PRODUKTION
    Giv Akt Skåne
    Redaktör
    Åsa Lempert
    Art director
    Sofia Hallencreutz
    Skribenter
    Caroline Alesmark
    Anders Behrmann
    Anna Bjärnmark
    Mirijam Geyerhofer
    Åsa Lempert
  • TALTIDNING
    Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se

    KONTAKT
    levaiskane@skane.se