Hoppa till sidinnehållet

För att få ett hjälphjärta måste det egna hjärtat fungera. Det får inte helt utslaget och restfunktionen, särskilt på högersidan, måste vara bra. I övrigt måste man vara frisk - och klara av att byta batterier.

Foto: Peter Kroon
Foto: Peter Kroon

Hjälppump - en permanent lösning

  • Text: Jasna Brkic 0 min lästid

Tack vare att allt blir mindre och tekniken utvecklas kan allt fler få ett hjälphjärta. I Sverige har endast ett tjugotal patienter hittills fått ett hjälphjärta som permanent behandling.

I Lund har intentionen alltid varit att de som får ett hjälphjärta ska sättas upp på väntelistan för transplantation om de inte blir bättre så att pumpen kan tas bort. Men nu ändras rutinerna.

– Sex patienter som inte kan accepteras för transplantation, men som har uttalad hjärtsvikt i vänstra kammaren, kommer att i en första omgång få möjlighet att få ett hjälphjärta, säger Ronny Gustafsson, hjärtkirurg och sektionschef på SUS i Lund.

I Tyskland är behandlingen redan en permanent lösning för 25–30 procent av patienterna som får ett hjälphjärta. Att allt fler lever med hjälphjärta beror på att organtillgången är liten. Hjärtkirurgen Johan Nilsson tror att en lösning utan sladd kommer inom fem år.

– När väl problemet med sladd som är inkörs­porten för bakterier är löst kommer hjälphjärtat att bli ett alternativ till hjärttransplantation för många, ­säger han.

I Lund bedriver flera forskarteam studier som ­berör hjärtpatienter. Johan Nilsson leder sedan 2009 flera databasregisterstudier vars syfte är att hitta ­parametrar och samband som påverkar hjärtpatienter positivt. En, som baserar sig på tusentals operationer, ska utmynna i en prediktionsmodell. Den ska hjälpa läkare med matchningen mellan hjärta och patient, men även att fatta rätt beslut kring om en operation ska genomföras eller inte.

– Genom att knappa in alla uppgifter om donatorn och patienterna på transplantationsväntelistan i ­simuleringsmodellen rangordnas patienterna efter risk och de patienter som absolut inte bör ha organet kan uteslutas, säger Johan Nilsson. ∎



Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne.

Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kommentera och dela gärna med dig av artiklarna.

  • ANSVARIG UTGIVARE
    Anna Jarleman, kommunikation­s­direktör, Region Skåne
  • PROJEKTLEDARE
    Måns Renntun, Region Skåne
  • REDAKTIONSRÅD
    Region Skåne
    Klas Andersson
    Anna-Lena Boive
    Susanne Eneroth
    Kerstin Gossé
    Liselotte Österlind
    Jadwiga Kurowska
    Karin Swensson
  • PRODUKTION
    Giv Akt Skåne
    Redaktör
    Åsa Lempert
    Art director
    Sofia Hallencreutz
    Skribenter
    Caroline Alesmark
    Anders Behrmann
    Anna Bjärnmark
    Mirijam Geyerhofer
    Åsa Lempert
  • TALTIDNING
    Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se

    KONTAKT
    levaiskane@skane.se