Hoppa till sidinnehållet

I stället för att behöva åka till sjukhuset ofta får Laila Tomsson besök av sjuksköterska Helen Vestlund.

Foto: Klas Andersson

Helen Vestlund.

Foto: Klas Andersson

På skala en skala från 1 till 10 anger Laila hur hon har det just den här dagen med aptiten, sömnen, oron och smärtor.

Foto: Klas Andersson

Som sjuksköterska på hembesök gäller det att vara väl förberedd med rätt utrustning i väskan.

Foto: Klas Andersson

Laila Tomsson.

Foto: Klas Andersson

På bilderna kan Laila markera var det gör ont.

Foto: Klas Andersson

Både Kerstin och Bengt Dagner har problem med hjärtat, men genom att de dagligen kliver upp på vågen och rapporterar in vikten, kan läkarna på vårdcentralen i Sjöbo i god tid upptäcka om något inte står rätt till.

Foto: Klas Andersson

Förutom en specialpreparerad våg har Kerstin och Bengt varsitt digitalt armband och en mobiltelefon med en speciell app där det går att följa deras viktkurvor.

Foto: Klas Andersson

Kerstin Dagner.

Foto: Klas Andersson

Susanne Iwarsson, professor vid Lunds Universitet

Foto: Lunds Universitet

Framtidens sjukvård

  • Text: Ewa Astly 0 min lästid

Ny teknik skapar oändliga möjligheter för avancerad hemsjukvård och distanskontakt med vården. Utmaningen ligger i hur man knyter ihop människan och tekniken. Samtidigt ställer den åldrande befolkningen nya krav på samhällsplaneringen.

Ny teknik skapar oändliga möjligheter för avancerad hemsjukvård och distanskontakt med vården. Utmaningen ligger i hur man knyter ihop människan och tekniken. Samtidigt ställer den åldrande befolkningen nya krav på samhällsplaneringen.

Redan i dag vårdas många hemma i nära kontakt med vården – och det kommer att bli ännu vanligare.

– Den mänskliga omvårdnaden är fortfarande det centrala, säger Ingrid Vesterberg, verksamhetschef för Palliativ vård och Avancerad sjukvård i hemmet på Region Skåne.

Den tekniska utvecklingen går snabbt, och förser oss redan nu med såväl stora som oväntade möjligheter. Den nya, smarta tekniken används i kombination med en trygg kontakt med vårdpersonal. Men redan idag kan patienter och närstående som vill få ökad möjlighet att själva skaffa kontroll över sin sjukdom tack vare tekniken.

– Patienten ska alltid veta att det finns kvalificerad personal som har koll på dialysapparaten, syrgasmaskinen eller vad det nu kan vara som är viktigt. Eller, om det uppstår ett medicinskt problem, till exempel att ett blodvärde försämras, så observeras detta också på sjukhuset och en sjuksköterska kanske redan är på väg ut till patienten i hemmet, säger Boris Magnusson, professor i programmeringsteknik, Lunds Tekniska Högskola (LTH) där man arbetar med tekniska system för sjukvården. När kroniskt sjuka, cancerpatienter och nyopererade personer i större utsträckning kan vårdas i hemmet betyder det fler sjuksköterskor som besöker patienterna där, samtidigt som patientens oberoende ökar.

– Att alltid kunna få kontakt med någon som känner till ens sjukdom och som kan svara på frågor eller ge råd via till exempel video ökar tryggheten för patienten, men kan säkert också bidra till att undvika många onödiga besök på akuten, säger Boris Magnusson.

Även uppföljningar och återbesök tror Boris Magnusson i framtiden ofta kan skötas genom ett videosamtal med läkaren och kanske enklare provtagning i hemmet som patienten kan göra själv.

– Patienten slipper resor när allt är normalt, och sjukvårdens resurser kan användas där de bäst behövs, säger Boris Magnusson.

Under hösten ska en rad lösningar testas i Ystad.

– Som jag ser det är högre kvalitet och säkerhet inom vården det viktigaste med den framtida IT-utbyggnaden, säger Hlin Thorgeirsson som arbetar med IT-stöd för sjukvård inom Region Skåne och är överläkare vid avdelningen för Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH i Lund.

Teknikutvecklingen innebär samtidigt ökade möjligheter för den patienten som vill att vara mer delaktiga i sin hälsa eller sin sjukdom. ∎


”Jag kan alltid få kontakt”

Att få vara hemma i sitt eget hem och ändå få en kvalificerad vård är viktigt för cancersjuka Laila Tomsson i Kävlinge:
– Det betyder jättemycket, och sjuksköterskorna som kommer är aldrig stressade.

Varannan till var tredje vecka besöker Laila Tomsson läkare och ibland måste hon göra sjukresor till Lund för att röntgas. Men i övrigt har hon sedan ett år tillbaka fått sjukvård i hemmet, där hon tar emot sjuksköterska Helen Vestlund från Palliativ vård och ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet).

– Jag kan alltid, dygnet runt, få kontakt med avdelningen i Lund. Det är en stor trygghet och det är också skönt att de på avdelningen vet vem jag är och känner min sjukdom. Jag kan fråga allt jag undrar över, säger hon. Laila Tomsson har själv arbetat inom vården. Nu ger hon sig själv morfinsprutor varje dag för att kunna stå ut med de svåra smärtor hon har.

Det var tolv år sedan hon fick sin diagnos, en genetisk cancer. Vid dagens besök ska Laila Tomsson med sjuksköterskan Helen Vestlunds hjälp göra en så kallad symtomskattning med en läsplatta. De slår sig ner vid köksbordet. Med hjälp av en skala från 1–10 får Laila Tomsson ange hur hon har det just den här dagen med aptiten, sömnen, oro och smärtor. Med fingret kan hon enkelt dra på skalan på skärmen.

Tidigare gjordes symtomskattningen på ett papper men sedan ett halvår tillbaka används en läsplatta.

– Symtomskattningen ger en ögonblicksbild av hur patienten mår och är bra som utgångspunkt för vårt samtal. Över tid får vi en bra bild av hur patienten lever med sjukdomen. Det ger ett bra underlag för diskussion om läkemedel och andra hjälpmedel, säger Helen Vestlund.

På en bild av en människokropp på läsplattan får Laila Tomsson sedan rita in var i kroppen hennes smärtor sitter. Med sjuksköterskan försöker hon ringa in smärtans karaktär. Är den molande eller hugger den? Laila Tomsson har inget emot att den nya tekniken kommer in i hemsjukvården. Hon har en son som bor i Sydney och är van att tala med honom via videochatten Skype. Kanske kan hon komma att tala med sin läkare på samma sätt om tekniken utvecklas.

– Kan tekniken medverka till att öka tryggheten för oss som vårdas hemma är det bara bra, säger hon. ∎


”Det är verkligen en fiffig grej”

Att dagligen hålla koll på vikten kan göra att hjärtsviktspatienter inte behöver läggas in på sjukhus. Försök i Sjöbo visar på en framtid där patient och sjukvård arbetar tillsammans för större trygghet för patienten och bättre och säkrare vård.

Den prunkande villaträdgården vittnar om att här bor någon med gröna fingrar.
– Det är Kerstin, säger Bengt och skrattar när han öppnar dörren och bjuder välkommen. På vardagsrummets väggar hänger bilder av barn och barnbarn. Här finns minnen från många resor runt om i världen. Kerstin och Bengt Dagner har levt ett aktivt liv och gör det fortfarande. Men bägge har hjärtsvikt och är ofta i kontakt med vården.

Nu har de deltagit i ett försök med 18 hjärtsviktspatienter i Sjöbo. Under tre veckor har de två gånger om dagen vägt sig på en specialvåg. Resultaten har med hjälp av en mobiltelefon skickats direkt in till vårdcentralen.

– Vi har mycket kontakt med vår husläkare Per Olsson på Sjöbo vårdcentral och när han frågade om vi ville vara med i försöket var det självklart att tacka ja. Vi hjälpte till att få med andra deltagare genom föreningen Hjärt-Lung, säger Bengt Dagner. Hans hjärtbesvär startade för 14 år sedan när han fick en hjärtinfarkt.

– Jag blev dålig på en semester i Turkiet och hamnade på sjukhus. Men det var först när jag väl var hemma som infarkten kom, berättar han. Det var en kraftig hjärtinfarkt och hustrun Kerstin minns de oroliga dagarna.

– I nästan en vecka var det osäkert om Bengt skulle överleva, säger hon.

Själv har hon ett klaffel på hjärtat och fick problem med hjärtflimmer för 8–9 år sedan. Det har betytt många besök på sjukhus och flera inläggningar under åren. Men en sådan enkel sak som att dagligen hålla koll på vikten betyder att en försvagning av hjärtat kan upptäckas snabbt. När hjärtat arbetar sämre samlas det vatten i kroppen och vikten ökar. – Det är verkligen en fiffig grej att vi bara genom att väga oss och låta dem följa vår viktkurva på vårdcentralen kan slippa läggas in på sjukhus. I stället kan man motverka försämringen tidigt genom att till exempel öka medicineringen av vattendrivande medicin, säger Kerstin Dagner.

Både hon och Bengt utrustades vid försökets början med en specialpreparerad våg, ett digitalt armband och en mobiltelefon med en speciell app. En gång har tekniken krånglat.

– Men då fick vi hjälp att starta om igen, säger Bengt.

De tycker inte att det finns någon anledning att vara rädd för tekniken. Tvärtom hoppas de på att den i framtiden kan användas på många sätt av patienter i hemmet.

– Det ökar tryggheten. Jag är diabetiker också och tänk vad bra det vore om diabetessköterskan kunde ta del av mina blodsockerprov, säger Bengt Dagner.

– Att följa vikten hemifrån innebär en fördel för patienterna eftersom vi kan se en försämring av tillståndet tidigare. Detta gör att de slipper springa på kontroller hela tiden, säger distriktsläkaren Per Olsson.

– Jag är övertygad om att vi bara står i starten av den här utvecklingen. I dag finns det fitnessklockor i handeln som är längre framme än vi är inom vården, säger Per Olsson. ∎


Friskare äldre manar till nytänk

Inte bara vården är under förändring utan även samhället i stort. Vi lever nämligen allt längre och är friskare än förr.
– Det är en stor och komplex utmaning för samhället att integrera äldreperspektivet i all planering och lagstiftning, säger professor Susanne Iwarsson.

Hur och var vill jag bo? Vilka intressen och behov har jag nu och i framtiden? Det är frågor som äldre liksom alla andra människor ställer sig, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi (läran om det friska åldrandet) vid Lunds universitet samt koordinator för den nationella forskarskolan om åldrande och hälsa.

Ett exempel är att de allra äldsta oftast flyttar från något och inte som yngre till något. Den gamla bostaden kanske har höga trösklar, badkar och saknar hiss, samtidigt som vännerna kanske inte längre finns kvar i grannskapet och trädgården börjar bli för svår att sköta.

– Även om det byggs mer tillgängligt i dag så är det inte sällan man ser exempel på seniorboenden där man inte kan komma ut på balkongen med en rullator, säger Susanne Iwarsson.

Det finns en oförmåga hos oss alla att föreställa oss som äldre

Med hög ålder är det vanligt att rörelseförmågan blir begränsad och att uthålligheten minskar. Därför är det viktigt att det går att komma fram med rullator och rullstol i utemiljön. Att som äldre kunna fortsätta att gå ut och handla och att träffa vänner och gå på olika sammankomster är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Det är en stor och komplex utmaning för samhället att integrera äldreperspektivet i all planering och lagstiftning. Det finns en oförmåga hos oss alla att föreställa oss som äldre. Det gör att äldrefrågor ofta har dålig genomslagskraft, säger Susanne Iwarsson.

Men det finns exempel på nytänkande som till exempel utegym som blivit populära bland äldre.

– Det är bra exempel på en hälsofrämjande och förebyggande insats har förutsättningar att fungera, säger Susanne Iwarsson. ∎


Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne.

Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kommentera och dela gärna med dig av artiklarna.

  • ANSVARIG UTGIVARE
    Anna Jarleman, kommunikation­s­direktör, Region Skåne
  • PROJEKTLEDARE
    Måns Renntun, Region Skåne
  • REDAKTIONSRÅD
    Region Skåne
    Klas Andersson
    Anna-Lena Boive
    Susanne Eneroth
    Kerstin Gossé
    Liselotte Österlind
    Jadwiga Kurowska
    Karin Swensson
  • PRODUKTION
    Giv Akt Skåne
    Redaktör
    Åsa Lempert
    Art director
    Sofia Hallencreutz
    Skribenter
    Caroline Alesmark
    Anders Behrmann
    Anna Bjärnmark
    Mirijam Geyerhofer
    Åsa Lempert
  • TALTIDNING
    Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se

    KONTAKT
    levaiskane@skane.se