Hoppa till sidinnehållet

Luften sprakar av musik när konstpedagog Mats Fastrup berättar för Club Cefalons deltagare om konstnären Joan Jonas. Människor med demenssjukdom får för många intryck att bearbeta under en vanlig visning – syftet här är att skapa förutsättningar för samtal.

Foto: Klas Andersson

”Syftet med projektet Konst som uttrycksmedel är att undersöka hur konst kan stimulera personer med demenssjukdom att uttrycka sig på olika sätt – genom visningar och genom eget skapande”, berättar Mats Fastrup.

Foto: Klas Andersson

Club Cefalons deltagare får uppleva konstnären Joan Jonas på en egen visning.

Foto: Klas Andersson

Lennart Minthon, professor, Minneskliniken, Skånes Universitetssjukhus.

Foto: Klas Andersson

Åsa Wallin, överläkare, Minneskliniken Skånes Universitetssjukhus.

Foto: Klas Andersson

De växer i konstens rum

  • Text: Caroline Alesmark 0 min lästid

Det är nästan helt mörkt i de stora salarna på Malmö Konsthall. Intensivt upplysta verk av den amerikanska video- och performancekonstnären Joan Jonas projiceras på skärmar och väggar. Mitt i ljud- och ljuskakafonin sitter en grupp besökare från Club Cefalon, en dagverksamhet i Malmö för personer yngre än 65 år med demenssjukdom.

Eva och Inge, båda i femtioårsåldern, deltar i projektet Konst som uttrycksmedel och kommer hit med Club Cefalon varannan torsdag. Innan konsthallen är öppen för allmänheten får gruppen en visning där de samtalar kring verken i lugn och ro tillsammans med konsthallens konstpedagog.
– Joan Jones är väldigt inspirerad av myter, sagor och berättelser. Efter att hon läst den isländske författaren Halldór Laxness roman Själavård vid jökeln ville hon resa till Norden där hon hamnade i norska Lofoten, berättar konstpedagog Mats Fastrup.

Ett av videoverken visar hur Jones målar med svart tusch på snön i Norge – helt förgängligt om det inte vore för att det filmas – samtidigt som ljudet av jojk hörs i högtalarna. Inge noterar att samma stora glaskristaller förekommer både i konstnärens filmer och på plats framför dem i salen.
Efteråt fortsätter gruppen med eget skapande i konsthallens verkstad och arbetar utifrån upplevelsen – ofta i samma material och teknik som den aktuella utställningen.
– Det var intensivt att sitta i mörkret och lyssna, en kylig känsla med alla bilder på snö. För mig är detta fantastiskt, att få träffa andra i samma situation och att få komma hit, det höjer kvaliteten på allt jag gör, dagarna går som en dans, säger Eva.

Cefalon betyder hjärna och projektet fokuserar på det friska. Syftet är att bryta isoleringen som drabbar många demenssjuka, ta en paus från minnesproblematiken och stimulera självkänslan. Målet är inte att prestera, snarare att leka och se vad resultatet blir.
– Jag vet inte hur jag ska beskriva det, jag älskar att vara här, att man kan vara tillsammans med andra. Det är också roligt att titta på sina egna verk, att vi verkligen gjort dem, och att vi målar på riktigt, förklarar Inge.

I projektet ingår även undersköterskan Heida Ivarsdottir från Club Cefalon och läkare Axel Holmbom från Minneskliniken på Skånes Universitetssjukhus.
– Vi vill vända fokus från sjukdomen och titta på hur vi kan förbättra livet i sin helhet, både för individen och människorna runt omkring. Projektet är ett sätt att lyfta fram att individen har många andra positiva kvaliteter som fortfarande fungerar till hundra procent, avslutar Axel Holmbom.

Eva och Inge har valt att inte ha med efternamn.


FAKTA

Projektet Konst som uttrycksmedel startade 2011 och drivs av Malmö Konsthall i samarbete med Club Cefalon (som är en dagverksamhet i Malmö för personer med demenssjukdom under 65 år) och Minneskliniken vid Skånes Universitetssjukhus. Grunden finns i ett prisbelönt program för Alzheimerdrabbade som tagits fram av MoMA, Museum of Modern Art i New York.



Vikten av ett vältränat minne

Vi lever allt längre, vilket ökar kraven på hjärnans friskhet. Varje år drabbas över tretusen skåningar av demens – men mörkertalet är stort, trots att det är en behandlingsbar sjukdom. Att minnet försvinner skapar både rädsla och kan vara svårt att prata om.

– Att vi lever längre ställer högre krav på hjärnan – har du inte märkt att ditt liv blivit allt mer komplicerat? Det ställs större och större krav på allt vi ska komma ihåg, från koder till mobil och bensinkort till all information som sköljer över oss, säger Lennart Minthon.
Han är pionjär inom demenssjukdomar och professor vid Minneskliniken på Skånes Universitetssjukhus. På Minneskliniken utreder man om en person har en minnessjukdom.
Minneskliniken ligger idag både i Malmö och Lund, och målet är att samla all verksamhet under samma tak och koncentrera sina resurser för att hjälpa ännu fler skåningar.

– Om allt går i lås är planen att bygga en ny enhet – Minneshälsan – i Malmö där vi har möjlighet att arbeta på helt nya sätt. Vi vill också skapa minnesmottagningar ute hos vårdcentralerna och strävar efter en jämlik demensvård i hela Region Skåne, säger överläkare och verksamhetschef Åsa Wallin vid Minneskliniken.
På Minneshälsan ska personalen arbeta med risk- och friskfaktorer, mindfulness, medicinsk yoga, trädgårdsterapi i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp men också med forskningsprojekt precis som idag.
Går förslaget igenom är byggnaden klar 2018, och det första steget är att flytta all verksamhet till tillfälliga lokaler vid Sege park i Malmö. Mycket av forskningen går ut på att hitta de tecken som gör att det går att identifiera sjukdomen tidigt och bromsa förloppet.
– Att knyta patientverksamhet och forskning tätt samman kommer patienterna till del. Deltar vi till exempel i ett forskningsprojekt kring nya mediciner kan patienterna få dem från dag ett eftersom vi varit med under processen och vet hur de fungerar, fortsätter Lennart Minthon.

Vad kan jag själv göra för att förebygga minnessjukdom?

  • Ät och drick lagom.
  • Ha koll på kolesterol, blodtryck och diabetes.
  • Motionera i 30 minuter tre gånger i veckan.
  • Ha relationer och ett socialt umgänge, ha roligt och skratta.
  • Håll dig igång, läs böcker, använd hjärnan, häng med i vad som händer.



Leva i Skåne är ett magasin från Region Skåne som skickas ut till alla skånska hushåll. Tanken är att berätta om vad vi gör för dig som är medborgare och lever i Skåne.

Har du åsikter och tankar om livet i regionen? Kommentera och dela gärna med dig av artiklarna.

  • ANSVARIG UTGIVARE
    Anna Jarleman, kommunikation­s­direktör, Region Skåne
  • PROJEKTLEDARE
    Måns Renntun, Region Skåne
  • REDAKTIONSRÅD
    Region Skåne
    Klas Andersson
    Anna-Lena Boive
    Susanne Eneroth
    Kerstin Gossé
    Liselotte Österlind
    Jadwiga Kurowska
    Karin Swensson
  • PRODUKTION
    Giv Akt Skåne
    Redaktör
    Åsa Lempert
    Art director
    Sofia Hallencreutz
    Skribenter
    Caroline Alesmark
    Anders Behrmann
    Anna Bjärnmark
    Mirijam Geyerhofer
    Åsa Lempert
  • TALTIDNING
    Leva i Skåne finns som taltidning. Beställ via e-post: skanestaltidning@skane.se

    KONTAKT
    levaiskane@skane.se